Precis, jag vet att du läser och vet att det är dig jag menar.
Jag älskar dig och allt men jag orkar inte ta skit mer. Inte den skiten som kommer ifrån dig.
Du märker inte själv hur mycket du sårar mig med dina ord och hur du beter dig.
Du ser inte det själv, utan du tror bara att jag överreagerar hela tiden.
Men så är det inte, jag har stått ut så länge och nu säger jag ifrån. Jag tycker det är skit jobbigt och jag vill verkligen inte göra det. Men jag kan bara inte sitta där och se mellan fingrarna när jag själv inte mår bra. Jag älskar dig och du kommer alltid att betyda mycket för mig. Du är min bästa vän, det gör så fruktansvärt ont att veta att jag längre inte kommer ringa dig när jag vill hitta på något.
Som sagt, jag vill inte att det ska vara så. Men tyvärr blir det så när du inte kan inse vad som händer.
Önskar du var den du var innan du träffade henne, då var du den jag verkligen såg upp till och betydde allt för mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar